måndag 18 februari 2013

Min hjältinna

Ja min underbara lilla flicka som verkar ha herr otur och fru olyckliga händelser som livskamrater.
I helgen så var olyckan framme och hon klämde sig i en dörr, långfingernageln på höger hand fick sig en smäll. Det hände hos en kompis men dom är så himla snälla och duktiga och tog hand om Natalie på absolut bästa sätt!
Efter att doktorn tittat på det så kom beslutet ganska snabbt att det bara var att plocka bort nageln.

Hon var så tapper, visst hon grät, men hur ont gör det inte att få en spruta i fingret?!?
Hon höll min hand och höll blicken stenhårt i mina ögon och andades sig igenom det som var smärtsamt.

Och idag när vi skulle lägga om så ser jag att det gör ont men hon kämpar på. Men när man ser såret och ser att det gör ont så värker det i föräldranerven. Jag minns varje omläggning med hennes ben, det är som allt vaknar igen, även om detta inte ens är i närheten i förhållande till förra skadan.


Men ska sånt här anmälas till försäkringsbolaget? tror jag får ringa och kolla de faktiskt.... Har inte en aning faktiskt, men det är ju inte säkert att att nageln som kommer ut blir snygg. Det är ju liksom ett rejält hack i nagelbädden..


Hon är en troooper iaf och Ronja är så söt som tar hand om och målar fina teckningar till henne. Natalie försökte leka en stund ute idag men det tog bara 5 minuter så kom hon in, dom andra åkte pulka och hon kunde inte riktigt hänga med då med bara vänsterhanden. Så nu sitter hon vid datan istället, våran 2 timmars regel här hemma är tillfälligt ur drift när det är sportlov och man är krigsskadad som Natalie säger ;)


Benet ett år efter olyckan.

Fingret ett dygn efter sjukhusbesöket


Klicka på bilderna för att se dom i orginalstorlek

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar