Underbart obeskrivligt

Ibland undrar jag hur det kommer sig att jag haft sån tur... Mina flickor ger mig sån glädje..ett leende får mig att bli alldeles varm..

Troya är ett mirakel, det är alla barn iofs, men hur nära var det inte att jag förlorade henne?

Mina flickor är min värld och gör mina dagar till guld, jag är så tacksam att jag fått äran att vara deras mamma.

Nu bor vi alldeles underbart, vi har extremt mycket kärlek i familjen och dagarna är fyllda med skratt.. Vägen var lång och vi höll nästan inte på att komma fram, men vad det var värt allt nu i efterhand..

Jag är glad att vi som gifta och föräldrar i familjen tog steget ochsa att nu får det vara nog.. Vi valde att inte leva kvar i en relation som var trasig, vi jobbade på det och vi la energi på det vilket ledde till att vi idag har något inte många har och något många inte kan förstå..

Något som inte kan beskrivas med ord..

Men jag kan tala om att det är underbart och det finns mirakel, vi skapade alla själva, för inget kommer när man bara väntar..

varken bebisar eller lycka ;)

God natt